Sarahlott

Philip var allt bra nervös innan vi skulle till dagiset. Jag fick verkligen övertyga honom om att jag inte bara skulle lämna honom utan att jag skulle vara med hela tiden. Och under våran promenad dit var han jätte nervös lille stackaren.

Så kom vi fram till dagiset och alla barnen och fröknarna var ute på gården, en fröken kom fram och hälsade oss välkomna och Philip blev jätteblyg och ville inte ens titta på henne. Men så gick vi in tillsammans med den fröken och hans blyghet släppte nästan direkt när vi kom in och han såg allt kul som fanns där. Så han har lekt för fullt och pratat som bara Philip kan prata. Det var jätteskönt att han fick bekanta sig lite med omgivningen därinne medans alla andra barnen fortfarande var ute och lekte.

När dom sedan kom in och det var dags för samling innan maten så var jag och Philip också med. Han blev ju överlycklig när dom skulle sjunga gubben i lådan och dom hade en låda i mitten av ringen där barnen fick sitta en och en medans dom andra sjöng. Philip ställde sig upp direkt och var frivillig till att sitta i lådan så då blev jag stolt över honom.

Var inte helt lätt att få med honom hem och han fastnade lite vid gungorna när vi väl kom ut men det gör ju absolut ingenting. Så just nu känns det väldigt bra med nya dagiset tycker både jag och Philip och han frågade genast när han fick komma tillbaks igen. Och det ska vi imorgon. Då blir det att äta lunch med dom andra.