Vårdcentral och helvetesnatt....
Igår var ju Philip feberfri vilket var mycket skönt. Och så började utslagen komma också vilket stämmer bra överens med tredagars febern. Bara det att överallt på internet står det att utslagen ska börja på mage och bål och att det näst intill aldrig kommer i ansiktet.... Men Philips utslag började i ansiktet istället.
Sen var han också väldigt grinig och trött nästan värre än när han hade hög feber. Så jag ringde till sjukvårdsupplysningen för att höra med dom lite. Och dom tyckte att jag skulle ringa vårdcentralen. Så det gjorde jag och då tyckte dom i sin tur att vi skulle komma in så en doktor fick kolla lite på honom.
Så vid 4 tiden åkte vi in till Torpa vårdcentral. Gick väldigt smidigt, fick knappt vänta någonting i väntrummet. Vilket var mycket skönt. Sen kollade läkaren på utslagen och i öronen och halsen och så på Philip. Och lillplupp var så duktig och satt helt stilla och tyst när han blev undersökt. Han fick mycket beröm av läkaren.
Och utslagen såg ut som vanliga virusutslag så det skulle inte vara någon fara. Och att dom kom i ansiktet var ovanligare men det hände ibland. Men om han skulle få feber eller något igen skulle vi komma tillbaks. Och han skulle även få äta och dricka lite vad som helst för att få tillbaks sina krafter igen.
Så till middag fick Philip korv med bröd vilket han tycker är mycket gott!
Sen kan jag ju ta lite om natten.......
Han somnade ganska så lätt strax innan 7 (han var supertrött). Sen vaknade han vid 9 tiden...... och då bröt helvetet lös. Han bara skrek och skrek och ingenting hjälpte. Jag gick runt och bar på honom jag sjöng, jag vaggade, jag försökte ignorera. Ingenting hjälpte. Vi försökte med att han skulle sova mellan oss men han bara skrek. Tillslut efter många om och men gick jag och satte mig med honom i soffan i vardagsrummet med honom i famnen. Tog en filt över oss och satt och vaggade honom. Då blev han äntligen lugn.
Så satt jag så ett bra tag tills han slutade snyfta och var helt stilla och tyst. Så bar jag över honom till hans säng och stod bredvid honom tills han somnade.
Och det tog sina timmar kan jag lova, man var ju näst intill gråtfärdig för man var så trött och kände sig så hjälplös. Sen vaknade han i alla fall ett antal gånger till under natten. Försökte få Joakim att hjälpa till men det tog inte lång stund innan han lämnade över till mig. Men men, han gick i alla fall upp med Philip på morgonen så fick jag sova lite då. SKÖNT kan jag lova för jag var som en zombie.
Någonting som jag upptäckte också när jag var uppe för att få Philip att somna efter att Joakim gett upp....... Joakim skulle ge Philip lite välling vilket jag självklart trodde han gjorde. Men när jag skulle ta lite mjölk ur kylskåpet att dricka så stod vällingflaskan därinne. Urdiskad men med vatten i. Så istället för att värma den i micron ställde han in den i kylen och glömde väll av den sedan..........hmmmm
Sen var han också väldigt grinig och trött nästan värre än när han hade hög feber. Så jag ringde till sjukvårdsupplysningen för att höra med dom lite. Och dom tyckte att jag skulle ringa vårdcentralen. Så det gjorde jag och då tyckte dom i sin tur att vi skulle komma in så en doktor fick kolla lite på honom.
Så vid 4 tiden åkte vi in till Torpa vårdcentral. Gick väldigt smidigt, fick knappt vänta någonting i väntrummet. Vilket var mycket skönt. Sen kollade läkaren på utslagen och i öronen och halsen och så på Philip. Och lillplupp var så duktig och satt helt stilla och tyst när han blev undersökt. Han fick mycket beröm av läkaren.
Och utslagen såg ut som vanliga virusutslag så det skulle inte vara någon fara. Och att dom kom i ansiktet var ovanligare men det hände ibland. Men om han skulle få feber eller något igen skulle vi komma tillbaks. Och han skulle även få äta och dricka lite vad som helst för att få tillbaks sina krafter igen.
Så till middag fick Philip korv med bröd vilket han tycker är mycket gott!
Sen kan jag ju ta lite om natten.......
Han somnade ganska så lätt strax innan 7 (han var supertrött). Sen vaknade han vid 9 tiden...... och då bröt helvetet lös. Han bara skrek och skrek och ingenting hjälpte. Jag gick runt och bar på honom jag sjöng, jag vaggade, jag försökte ignorera. Ingenting hjälpte. Vi försökte med att han skulle sova mellan oss men han bara skrek. Tillslut efter många om och men gick jag och satte mig med honom i soffan i vardagsrummet med honom i famnen. Tog en filt över oss och satt och vaggade honom. Då blev han äntligen lugn.
Så satt jag så ett bra tag tills han slutade snyfta och var helt stilla och tyst. Så bar jag över honom till hans säng och stod bredvid honom tills han somnade.
Och det tog sina timmar kan jag lova, man var ju näst intill gråtfärdig för man var så trött och kände sig så hjälplös. Sen vaknade han i alla fall ett antal gånger till under natten. Försökte få Joakim att hjälpa till men det tog inte lång stund innan han lämnade över till mig. Men men, han gick i alla fall upp med Philip på morgonen så fick jag sova lite då. SKÖNT kan jag lova för jag var som en zombie.
Någonting som jag upptäckte också när jag var uppe för att få Philip att somna efter att Joakim gett upp....... Joakim skulle ge Philip lite välling vilket jag självklart trodde han gjorde. Men när jag skulle ta lite mjölk ur kylskåpet att dricka så stod vällingflaskan därinne. Urdiskad men med vatten i. Så istället för att värma den i micron ställde han in den i kylen och glömde väll av den sedan..........hmmmm
Kommentarer
Postat av: lina
Åh, lillplupp! Ge han en massa kôrv!
Och hahaha på Jockes vällingFAIL :p
Trackback
